annsi

Jag har under min tid som bloggupptäckare haft ett antal(!) olika bloggar där jag försökt framstå på olika sätt och dela med mig av olika sidor av mig själv. Nu har jag bestämt mig för att vara genuin, på ett och samma ställe! Alltså på annsi.blogg.se

 

Det är aningen skrattretande hur många gånger jag börjar mina inlägg med frasen
"SÅ mycket har hänt i mitt liv sedan sist.."

och jag antar att just det är roten till mina perioder av skrivtorka. Det går helt enkelt för lång tid emellan, och då är det helt naturligt att det hinner hända för mycket.

 

Jag måste säga WOW: efter att ha läst många av mina gamla inlägg så inser jag hur mycket jag växt mentalt under bara de senaste åren. Men HUR ska jag kunna berätta alla mina minnen, bra som dåliga? Eller är det nu jag börjar om på nytt helt från början och bara delar mina nya minnen härifrån och framåt?

 

En kort summering av min livsituation:

- Jag har flyttat från Ystad till Växjö, till Jönköping, tillbaka till Växjö, till Stockholm, till Eskilstuna och nu slutligen till Bohuslän. På varje ort har jag bott på antal olika ställen (och på några fler orter runtomkring nämnda).

- Jag har gjort mig av med mina hästar, jag både ångrar mig och inser att det var till det bästa.

- Jag har med min sambo en hund med instatag #Kajsahund och en katt #Labankatt

- Jag har en sambo, som ni förstår av ovan mening. Vi träffades 2012 när han pluggade och jag jobbade i Växjö.Låt oss kalla honom J.

- Tillsammans med J har jag nu också en son som är på dagen tio veckor gammal. Han heter Elias Viggo, och i det närmsta ska vi planera hans dop.

- Jag och J hade bostadsrätt i Eskilstuna där han jobbade som polis och jag jobbade som ställföreträdande butikschef med ett vikariat på över två år som butikschef. När vi väntade Elias sålde vi bostadsrätten och flyttade till >>bästkusten<< för att kommanärmre J's stora släkt.

 

Så här sitter jag alltså i ett blått litet hus i bohuslän. J jobbar extra kvällspass på trollhättans cruising och Elias sover i sin säng (i över 4h and counting!). Det har hänt så ofattbart mycket det senaste året att även jag har svårt att hänga med. När någon frågar mig hur jag mår så vet jag inte vad jag ska svara.. Överväldigad kanske? Fast det är väl inget svar?

 

Nåväl, även fast jag inte har några läsare så ska jag börja använda bloggen som ett forum för att kunna skriva av mig och räta ut lite tankar. För är det något som aldrig kommer sina hos mig så är det tankar!

 

Vi hörs väl lite längre fram, när du har hittat hit.

Tills dess -Fridens liljor!